I AI, therefore I am

René Descartes’ berömda citat ”Cogito, ergo sum” (”I think, therefore I am”) från hans verk ”Discourse on the Method” från 1637 är en fundamental del av västerländsk filosofi. Det utgör kärnan i Descartes’ epistemologi, där han söker en oomtvistlig grund för kunskap. Genom att tvivla på allt han tidigare trott sig veta, hittar Descartes en sanning som inte kan betvivlas: att han tvivlar, och därmed tänker, vilket i sin tur bevisar hans egen existens. Det är ett uttryck för den grundläggande mänskliga förmågan att tänka och vara medveten om sin egen existens som bevis för just denna existens.

I det moderna omtolkandet, ”I AI, therefore I am”, leks det med idén om att vår förmåga att skapa artificiell intelligens (AI) och dess förmåga att ’tänka’ eller bearbeta information på komplexa sätt, på något sätt blir ett bevis på vår egen intelligens och existens. Det speglar hur vår identitet och förståelse av ’jag’ utvecklas i takt med att teknologin avancerar, och hur denna teknologiska förlängning av vårt intellekt ställer nya frågor om självmedvetande och existens i en digital tidsålder.